Hjärntumör
Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
En tumör i hjärnan kallas hjärntumör. Tumören kan antingen vara en godartad tumör eller en cancertumör. Prognosen vid hjärntumör varierar, men det går ofta att få bra behandling.
En hjärntumör är som en knöl som kan växa i hjärnan. Det kan vara en snäll knöl eller en farlig, som cancer. Det är som olika typer av växter, vissa är snälla och andra är farliga. När man har en hjärntumör kan det göra olika saker i kroppen beroende på hur den växer och var den sitter i hjärnan. Ibland kan man få huvudvärk som inte vill gå över, bli yr eller känna sig illamående. Vissa kan få krampanfall, det är när kroppen rycker och skakar utan att man kan styra det.
Det är viktigt att gå till doktorn om man tror att man har en hjärntumör, speciellt om man får svåra symtom som domningar i kroppen eller svårigheter att prata eller förstå vad andra säger. Doktorn kan hjälpa till att kolla upp vad som är fel och berätta vad man kan göra för att bli bättre. Ibland behöver man göra olika undersökningar som att titta på bilder av hjärnan eller ta blodprov för att se vad som pågår.
Det är också viktigt att veta att även om det låter läskigt att ha en hjärntumör så finns det många sätt att behandla det och många människor blir bättre igen. Ibland kan man behöva ta medicin eller göra en operation för att ta bort tumören. Ibland kan det vara en lång process och man behöver gå till doktorn flera gånger för att kolla så att allt blir bra. Men det är viktigt att veta att man inte är ensam, det finns många som kan hjälpa till och stötta när man behöver det som mest.
