Samordnad individuell planering
Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
Samordnad individuell planering (SIP) vid utskrivning från slutenvård är en kritisk process för personer med förvärvade hjärnskador. Den säkerställer att olika vårdinsatser samordnas effektivt mellan vårdgivare, kommunen och andra samhällsaktörer. Genom en individanpassad plan som inkluderar rehabilitering, medicinskt stöd och sociala insatser, möjliggör SIP en smidig övergång från sjukhusvård till livet hemma, och hjälper personen att uppnå en meningsfull återhämtning och högre livskvalitet.
Samordnad individuell planering (SIP) vid utskrivning från slutenvård är en process som används för att säkerställa att personer som behöver fortsatt vård och stöd efter sjukhusvistelse får en sammanhängande och välkoordinerad vårdinsats. Denna planering är särskilt viktig för personer med förvärvade hjärnskador, eftersom deras behov ofta är komplexa och kräver insatser från flera olika vårdgivare, såsom kommunal omsorg, primärvård och rehabiliteringstjänster.
Vad är Samordnad Individuell Planering (SIP)?
SIP är ett verktyg som lagstadgats i Sverige för att främja samarbete mellan vård och omsorg. Det innebär att sjukvården tillsammans med kommunala aktörer, individen och eventuellt deras anhöriga tar fram en gemensam vård- och omsorgsplan efter utskrivning från sjukhuset. Målet är att säkerställa att den enskilde får rätt stöd i rätt tid, och att undvika glapp i vården.
Fokus på förvärvade hjärnskador
För personer med förvärvade hjärnskador, som ofta har både kognitiva, fysiska och sociala svårigheter, är SIP särskilt viktig. Efter en förvärvad hjärnskada kan patienten behöva en långsiktig rehabiliteringsplan som innefattar:
- Medicinsk rehabilitering: Fortsatt träning och stöd för att återfå motoriska och kognitiva funktioner.
- Logopediskt stöd: För att behandla tal-, språk- och sväljsvårigheter som ofta uppkommer efter hjärnskador.
- Psykologiskt stöd: Bearbetning av den förändrade livssituationen och hjälp med emotionella och kognitiva utmaningar.
- Socialt stöd och boendeanpassning: Hjälp med att anpassa sig till ett nytt vardagsliv, vilket kan innebära insatser som hemtjänst, personlig assistans eller boendeanpassningar.
- Koordination av insatser: Det kan även handla om att samordna insatser från arbetsförmedling, försäkringskassa och andra samhällsinstanser, för att underlätta återgång till arbete eller annan meningsfull sysselsättning.
SIP-processen
SIP initieras ofta när patienten är redo att skrivas ut från slutenvården, och involverar flera steg:
- Bedömning av behov: Under sjukhusvistelsen identifieras patientens fortsatta vårdbehov av en ansvarig läkare eller annan sjukvårdspersonal.
- Planeringsträff: Innan utskrivning hålls ett möte mellan patienten, närstående och representanter från de olika aktörerna (sjukvård, socialtjänst, rehabilitering, etc.) för att skapa en tydlig plan.
- Tydlig ansvarsfördelning: I planen fastställs vem som ansvarar för vilka insatser, hur och när dessa ska genomföras, och hur uppföljningen ska ske.
- Uppföljning och justering: Regelbunden uppföljning görs för att säkerställa att vård- och stödinsatserna fungerar och anpassas om behoven förändras.
Betydelse för personer med förvärvade hjärnskador
För personer med förvärvade hjärnskador är SIP avgörande för att säkra en smidig övergång från slutenvård till ett fungerande liv i hemmet eller särskilt boende. Eftersom behoven är så varierande och ofta långvariga, är det viktigt att insatserna samordnas och att patienten känner sig delaktig i planeringen. SIP hjälper också till att minska risken för återinläggning och förbättrar patientens möjligheter att återfå en högre grad av självständighet och livskvalitet.
