Arbetsterapeut
Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
En arbetsterapeut är en legitimerad hälso- och
sjukvårdspersonal som arbetar för att hjälpa människor att utföra aktiviteter som är viktiga i deras vardagsliv. Detta kan inkludera allt från personlig vård
till att delta i arbete, skola eller fritidsaktiviteter. Arbetet fokuserar på att främja aktivitet, delaktighet och självständighet genom att anpassa
aktiviteter och miljöer, ibland med hjälp av hjälpmedel. En arbetsterapeut arbetar med människor i alla åldrar och med olika typer av behov, till exempel
vid funktionsnedsättningar, sjukdomar eller skador.
En arbetsterapeut är en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården som har som mål att förbättra människors möjlighet att delta i aktiviteter som är viktiga för dem, oavsett ålder eller funktionsnedsättning. Arbetsterapeutens arbete är omfattande och sträcker sig över flera nivåer: individ, grupp och samhälle. Genom ett personcentrerat arbetssätt utgår de från individens unika behov, önskemål och livssituation. De bidrar till att människor kan klara sin vardag, arbeta, studera eller delta i sociala aktiviteter, ofta med hjälp av anpassningar och hjälpmedel.
För personer med förvärvade hjärnskador, som till exempel kan uppstå efter en stroke, erbjuder arbetsterapeuter både fysisk och kognitiv rehabilitering. De analyserar vilka svårigheter individen möter i sin vardag och utformar insatser för att minska dessa hinder. Genom hjälpmedel, anpassade miljöer och träningsprogram stödjer de individens förmåga att utföra aktiviteter självständigt. Arbetsterapeuten kan också arbeta med att stärka individens psykiska hälsa genom att skapa balans i vardagen mellan arbete, vila och fritid. Insatser som att hantera stress, fatigue och skapa strukturerade rutiner är vanligt förekommande.
Som patient har man rätt till en individuell bedömning och att vara delaktig i beslut om vård och hjälpmedel. Patient lagen och hälso- och sjukvårdslagen garanterar rätten till information och möjlighet att välja mellan olika alternativ. Detta innebär att du som patient kan påverka vilka hjälpmedel du får och hur dessa används, så länge det är medicinskt motiverat och kostnadseffektivt.
Kommuner och regioner har gemensamt ansvar för att erbjuda hjälpmedel, men ansvarsområdena varierar. Kommunerna ansvarar ofta för hjälpmedel som används i hemmet och i vardagen, medan regionerna hanterar mer specialiserade hjälpmedel, som de som behövs vid syn- och hörselnedsättning eller ortopediska problem. Denna ansvarsfördelning kan dock se olika ut beroende på var du bor. I vissa regioner finns dessutom system för valfrihet som gör att patienter kan välja hjälpmedel från olika leverantörer.
Förskrivningsprocessen av hjälpmedel är noggrant reglerad och innefattar flera steg: behovsbedömning, utprovning, instruktion och uppföljning. Arbetsterapeuter är ofta de som leder denna process, men de samarbetar också med andra yrkesgrupper för att säkerställa en helhetsbild av patientens behov. Processen syftar till att hjälpmedlen ska vara effektiva, säkra och anpassade efter individens behov och livssituation. Regionala skillnader i tillgång till hjälpmedel och förskrivningsrutiner kan dock innebära att patienter i vissa delar av landet erbjuds andra typer av lösningar än i andra.
Riktlinjer och arbetsmetoder som arbetsterapeuter följer är baserade på nationella lagar som hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och Socialstyrelsens vägledningar. De arbetar också utifrån evidensbaserade metoder och använder internationella standarder för att säkerställa att insatserna håller hög kvalitet. Genom sitt arbete bidrar arbetsterapeuter till en jämlik och rättvis vård, där patientens delaktighet och behov är centrala.
Sammanfattningsvis är arbetsterapeuten en ovärderlig resurs för att förbättra livskvaliteten hos personer med olika funktionsnedsättningar eller sjukdomar. Genom deras insatser skapas möjligheter för människor att leva ett aktivt och självständigt liv, även under svåra förhållanden. Arbetsterapeuten arbetar tillsammans med individen och, vid behov, dennes anhöriga för att skapa lösningar som är både hållbara och meningsfulla. Genom rätt insatser, stöd och hjälpmedel kan arbetsterapeuten bidra till att varje individ uppnår en förbättrad livskvalitet och självständighet i vardagen.
