Statens medicinsk-etiska råd (Smer)
Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
Statens medicinsk-etiska råd (Smer) är en viktig myndighet som arbetar med medicinska och etiska frågor inom vården. Deras uppdrag är att analysera och ge råd om de etiska dilemman som uppstår inom hälso- och sjukvården, särskilt i samband med nya medicinska framsteg. Smer påverkar hur Sverige hanterar frågor som genteknik och stamcellsforskning. Genom sitt arbete bidrar de till att forma riktlinjer och normer för etiska frågor inom vården, vilket också är viktigt för människor med funktionsnedsättningar.
Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har en central roll i att hantera medicinska och etiska frågor inom Sveriges hälso- och sjukvård. Rådet arbetar med att analysera och ge rekommendationer om etiska dilemman som uppstår i samband med nya medicinska metoder och teknologier. En viktig del av deras arbete handlar om genteknik och stamcellsforskning, där de undersöker och diskuterar etiska aspekter kopplade till dessa framsteg. Smer strävar efter att säkerställa att genteknik används på ett ansvarsfullt sätt och att stamcellsforskning bedrivs under etiskt korrekta förhållanden.
Rådet fokuserar även på frågor som rör personer med funktionsnedsättningar. De betonar vikten av att dessa individer får tillgång till nya behandlingar och att deras rättigheter beaktas i alla medicinska sammanhang. Smer utvecklar riktlinjer som tar hänsyn till dessa personers behov, vilket är avgörande för att säkerställa en rättvis och inkluderande vård.
Smer publicerar sina rapporter och rekommendationer på sin webbplats för att nå en bred publik. De arbetar aktivt för att öka medvetenheten kring etiska frågor och att involvera olika grupper i diskussionen. Trots att Smer strävar efter att göra sin information tydlig och lättförståelig, finns det fortfarande utmaningar i att nå ut till alla, särskilt personer med kognitiva och språkliga funktionsnedsättningar. Genom att fortsätta att arbeta med att göra sin information mer tillgänglig, kan Smer bidra till en mer inkluderande debatt om medicinsk etik i Sverige.
Sammanfattningsvis är Smer en viktig myndighet som inte bara ger rekommendationer om medicinska och etiska frågor, utan också säkerställer att alla grupper i samhället, inklusive de med funktionsnedsättningar, får en röst i debatten om framtidens vård. Rådets arbete med genteknik och stamcellsforskning är avgörande för att forma en etisk grund för dessa framsteg, och deras fokus på tillgänglighet och inkludering är en viktig del av deras uppdrag.
