Sjukvårdsrådgivningen (1177 Vårdguiden)
Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
1177 Vårdguiden är en viktig del av den svenska sjukvården och erbjuder medicinsk rådgivning samt vägledning till alla invånare. Deras mål är att ge människor rätt information och stöd för att fatta beslut om sin hälsa och sjukvård. Tjänsten är tillgänglig både via telefon och en omfattande webbplats, vilket gör det möjligt för invånare att få råd oavsett var de befinner sig.
1177 Vårdguiden är en viktig del av den svenska sjukvården som erbjuder medicinsk rådgivning och information till invånarna via både telefon och internet. Tjänsten fungerar som en vägledning för människor som söker vård eller som behöver rådgivning om hur de ska hantera sina hälsoproblem. Genom sin lättillgängliga plattform på 1177.se och sjukvårdsrådgivningen via telefon kan invånarna få svar på sina frågor dygnet runt. Men det finns vissa utmaningar, särskilt när det gäller att nå ut till alla samhällsgrupper på ett effektivt och inkluderande sätt.
För många personer med olika typer av funktionsnedsättningar, som kognitiva eller språkliga hinder, kan det vara svårt att använda tjänsterna på 1177.se. Trots att 1177 strävar efter att göra informationen så tillgänglig som möjligt har undersökningar visat att vissa grupper inte får lika stor nytta av tjänsten. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha svårigheter att navigera på webbplatsen eller förstå den medicinska information som presenteras. För att möta dessa behov har det efterfrågats fler anpassningar, som lättläst information och bättre tekniska lösningar för att underlätta användandet av tjänsterna.
Äldre och personer med nedsatt syn eller hörsel kan också ha svårigheter med att ta del av den information som erbjuds på webbplatsen. Detta har uppmärksammats av både användargrupper och experter, och det finns ett behov av fler lösningar för att förbättra tillgängligheten. Telefonrådgivningen erbjuder dock ett viktigt alternativ, särskilt för personer som föredrar muntlig vägledning eller som har svårigheter med att använda internet. För dessa grupper kan 1177 via telefon vara den primära ingången till vården.
Statistik visar att en majoritet av befolkningen anser att 1177 är en bra och användbar tjänst, men det finns också en betydande andel som upplever att de inte kan använda den på grund av brister i tillgänglighet. Speciellt under kriser, som covid-19-pandemin, visade sig 1177 vara en ovärderlig resurs för många, men just då belystes också behovet av att säkerställa att alla har lika tillgång till vårdinformation, oavsett tekniska eller kognitiva begränsningar.
Sammanfattningsvis har 1177 en central roll i den svenska vården, men det finns behov av förbättringar för att säkerställa att alla, särskilt personer med olika typer av funktionsnedsättningar, kan få samma tillgång till råd och vård. Anpassningar i både den digitala och den telefonbaserade rådgivningen kan hjälpa till att göra tjänsten mer inkluderande och därmed bättre anpassad till behoven hos hela befolkningen.
