Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)
Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, ofta kallad SBU, är en viktig myndighet i Sverige. Deras huvuduppgift är att utvärdera metoder och insatser inom hälso- och sjukvården. SBU hjälper till att se till att vården är effektiv och säker. De gör detta genom att samla in och analysera forskningsresultat och fakta. Målet är att ge alla, från vårdgivare till beslutsfattare och patienter, den bästa möjliga informationen.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) är en central myndighet i Sverige som ansvarar för att systematiskt utvärdera metoder och insatser inom hälso- och sjukvård. SBUarbete är avgörande för att säkerställa att vården är evidensbaserad, vilket innebär att beslut och riktlinjer baseras på den bästa tillgängliga forskningen. Genom att samla in och analysera data bidrar SBU till att förbättra kvaliteten på vården, både för individer och samhället som helhet.
Myndigheten utför systematiska litteraturöversikter och samarbetar med experter för att ta fram riktlinjer som är relevanta och praktiskt genomförbara. Dessa riktlinjer används av vårdgivare och beslutsfattare för att implementera bästa praxis inom vården, vilket i sin tur syftar till att ge patienter den bästa möjliga behandlingen.
SBU publicerar regelbundet rapporter som sammanfattar sina utvärderingar och rekommendationer. Dessa rapporter är viktiga verktyg för att informera och vägleda vården, samt för att identifiera områden där det finns behov av förbättringar. Dessutom samlar SBU in och presenterar statistik som hjälper till att förstå vårdens kvalitet och resultat.
Under kriser, som pandemier, agerar SBU snabbt för att bedöma effekterna av olika insatser, såsom vaccinationer och behandlingar. Genom att ge riktlinjer under dessa situationer stödjer SBU vården i att hantera akuta hälsohot.
SBU’s vision är att vara en ledande aktör inom evidensbaserad kunskap och att främja hög kvalitet och jämlikhet inom vården. De strävar efter att alla beslut inom hälso- och sjukvården ska grundas på bästa möjliga evidens. Genom sitt arbete bidrar SBU till att forma en bättre framtid för hälso- och sjukvården i Sverige, med fokus på att förbättra patienternas vårdupplevelse och resultat.
