Myndigheter
Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
I Sverige finns ett antal myndigheter som ansvarar för vård, omsorg och hälsa.
- Socialstyrelsen är ansvarig för att ge stöd till hälso- och sjukvård, socialtjänst och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. De utfärdar riktlinjer och föreskrifter.
- Folkhälsomyndigheten arbetar för att främja folkhälsan genom att hantera smittskydd, epidemiologisk övervakning och hälsoskydd. De ger råd om folkhälsofrågor.
- Läkemedelsverket ansvarar för att godkänna och övervaka läkemedel och medicintekniska produkter. De arbetar också med säkerhet och effektivitet inom läkemedelsområdet.
- Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsyn över hälso- och sjukvård samt socialtjänst. De granskar klagomål från allmänheten om vård och omsorg.
- E-hälsomyndigheten samordnar och utvecklar digitala lösningar inom vård och omsorg för att förbättra tillgången till hälsoinformation och tjänster.
- Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar om subventioner för läkemedel och vissa medicintekniska produkter. De ser också över priser och tillgång till tandvård.
- Myndigheten för delaktighet (MFD) arbetar för att främja delaktighet för personer med funktionsnedsättning. De strävar efter att skapa en tillgänglig och inkluderande samhällsstruktur.
- Arbetsmiljöverket ansvarar för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö inom alla sektorer, inklusive vård och omsorg. De utfärdar regler och föreskrifter för arbetsmiljön.
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) utvärderar metoder inom vård och omsorg för att bidra till evidensbaserad praxis.
- Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) arbetar med frågor som rör personlig integritet när myndigheter använder känsliga personuppgifter, särskilt inom vård och omsorg.
- Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) granskar och analyserar vård och omsorg ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. De utvärderar hur effektivt vård- och omsorgssystemet fungerar.
- Sjukvårdsrådgivningen (1177 Vårdguiden) är inte en myndighet i sig, men det är en viktig del av hälso- och sjukvården som drivs i samarbete med regionerna och erbjuder rådgivning och information om vård.
- Smittskyddsinstitutet var en tidigare myndighet som ansvarade för smittskyddsfrågor, men dess verksamhet har numera integrerats i Folkhälsomyndigheten.
- Statens medicinsk-etiska råd (Smer) ger regeringen råd i etiska frågor som rör medicinsk forskning och vård, såsom genteknik och stamcellsforskning.
- Krisinformation.se är en portal som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Den erbjuder information om vård och hälsa vid kriser eller större händelser.
Dessa myndigheter samarbetar för att säkerställa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet inom Sveriges vård- och omsorgssystem.
