Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Ordlista
Ord | Beskrivning |
---|---|
Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
Ataxi | Bristande koordination |
Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
Commotio cerebri | Hjärnskakning |
Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
Diagnos | |
Diffus axonal skada (DAI) | |
Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
Encefalit | Hjärninflammation |
Fatigue | |
Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
Intradural | Innanför hjärnhinnan |
Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är en medlemsorganisation som representerar Sveriges kommuner och regioner. De arbetar för att stödja och stärka den offentliga sektorn genom att erbjuda kunskap, stöd och vägledning. Genom att främja samverkan och föra fram medlemmarnas intressen bidrar SKR till en hållbar och jämlik utveckling i hela landet.
Vad är SKR
SKR är en medlemsorganisation som representerar Sveriges kommuner och regioner. Deras huvuduppdrag är att:
- Stödja kommuner och regioner i deras verksamhet
- Främja samverkan mellan medlemmarna
- Föra fram medlemmarnas intressen i politiska och samhälleliga frågor
Genom detta arbete säkerställer SKR att kommuner och regioner får de resurser och det stöd de behöver för att erbjuda högkvalitativa tjänster till medborgarna.
Hur arbetar SKR
SKR:s arbete omfattar flera viktiga områden:
- Politisk påverkan – De verkar för att påverka lagar och förordningar som påverkar kommuner och regioner genom att föra fram medlemmarnas åsikter och behov till beslutsfattare.
- Kunskapsutbyte – Organisationen erbjuder plattformar för erfarenhetsutbyte och lärande mellan medlemmarna, vilket ger möjlighet att dela bästa praxis och innovationer.
- Utbildning och stöd – SKR tillhandahåller utbildningar, rådgivning och stödinsatser för att utveckla verksamheterna i kommuner och regioner. Detta inkluderar kurser inom olika ämnen, som ekonomi, ledarskap och socialt arbete.
Genom dessa insatser bidrar SKR till att förbättra kvaliteten och effektiviteten i den offentliga sektorn.
Vilka frågor driver SKR
SKR engagerar sig i en rad frågor som är viktiga för kommuner och regioner, inklusive:
- Hälsa och vård – De arbetar för en jämlik och högkvalitativ hälso- och sjukvård genom att stödja kommuner och regioner i deras arbete att förbättra vården.
- Utbildning – De stödjer utvecklingen av skola och utbildning för att säkerställa alla barns rätt till lärande och en god utbildningsmiljö.
- Socialtjänst – De främjar en trygg och säker socialtjänst för medborgarna, med fokus på kvalitet och tillgänglighet i de tjänster som erbjuds.
- Hållbar utveckling – De stödjer kommuner och regioner i deras arbete för en hållbar framtid, med insatser för miljöskydd och social hållbarhet.
Genom att arbeta med dessa frågor bidrar SKR till att skapa ett bättre samhälle för alla.
Vem kan bli medlem i SKR
Medlemskap i SKR är öppet för:
- Kommuner – De flesta svenska kommuner är medlemmar i SKR, men det finns undantag. Till exempel är de fyra så kallade ”försvarskommunerna” (kommuner med försvarets verksamhet) inte medlemmar. Dessa är:
- Borgholm
- Mörbylånga
- Oskarshamn
- Västervik
- Regioner – I Sverige finns 21 regioner, och alla är medlemmar i SKR. Det finns inga undantag bland regionerna.
Trots att medlemskapet inte är obligatoriskt för kommunerna, strävar SKR efter att vara en inkluderande organisation.
Stöd och vägledning för medlemmar
SKR erbjuder omfattande stöd och vägledning för sina medlemmar:
- Rådgivning – Professionell rådgivning inom olika områden, såsom ekonomi, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
- Verktyg och mallar – Tillgång till verktyg och mallar för att underlätta verksamhetsutveckling och effektivisering.
- Webbinarier och utbildningar – Program för kompetensutveckling och lärande, som ger medlemmarna möjlighet att öka sin kunskap inom olika områden.
Genom att använda dessa resurser kan medlemmarna förbättra sina tjänster och öka effektiviteten i sina verksamheter.
Framtidsutsikter för SKR
SKR står inför många utmaningar, men också möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Genom att fortsätta samarbeta med medlemmarna och vara en aktiv part i den offentliga debatten kan SKR spela en avgörande roll i att forma framtiden för kommuner och regioner i Sverige. Deras arbete kommer att vara centralt i att främja en hållbar och inkluderande samhällsutveckling.
Läs mer på SKR:s officiella hemsida:
www.skr.se, öppnas i ny flik