Rehabteam
Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
Ett rehabteam består av flera olika professioner som arbetar tillsammans för att ge stöd och hjälp till personer som behöver rehabilitering. Teamets sammansättning kan variera beroende på patientens behov, men några vanliga yrkesroller som ingår är:
- Läkare
Specialiserad inom rehabiliteringsmedicin eller en annan relevant medicinsk disciplin, som neurologi. Läkaren ansvarar för att diagnostisera, behandla och skapa en medicinsk plan. - Sjuksköterska
Ger medicinsk omvårdnad, administrerar läkemedel och hjälper till med att hantera patientens allmänna hälsa. - Arbetsterapeut
Hjälper patienten att återfå eller förbättra sin förmåga att utföra vardagsaktiviteter, såsom att klä sig, laga mat eller använda hjälpmedel. - Fysioterapeut (sjukgymnast)
Arbetar med att förbättra patientens fysiska funktion, styrka, balans och rörelseförmåga genom träning och övningar. - Kurator
Ger psykosocialt stöd till patienten och deras anhöriga. Hjälper till med frågor kring ekonomi, försäkringar och samhällets resurser. - Logoped
Specialiserad på tal-, språk- och sväljsvårigheter. Hjälper patienter att återfå eller förbättra kommunikationen och sväljfunktionen. - Psykolog
Erbjuder stöd vid psykiska och känslomässiga utmaningar, som kan vara en följd av sjukdom eller skada. Arbetar även med kognitiv träning och anpassning. - Dietist
Ger råd om kost och näring för att säkerställa att patientens kropp får det stöd den behöver för att läka och fungera optimalt. - Rehabiliteringsassistent
Arbetar praktiskt och ger stöd i patientens dagliga träning och aktiviteter. - Ortopedingenjör
Specialiserad på att skapa och anpassa proteser, ortoser och andra hjälpmedel för att stödja patientens rörelseförmåga. - Specialpedagog
Arbetar med personer som har behov av anpassningar i lärande och kommunikation, särskilt vid kognitiva svårigheter. - Rehabiliteringskoordinator
Samordnar insatser mellan olika vårdinstanser och andra samhällsresurser för att skapa en smidig och effektiv rehabiliteringsprocess.
Samarbete i teamet
Rehabteamet arbetar gemensamt för att skapa en individuell plan som är anpassad efter patientens behov och mål. Teamet har regelbundna möten för att följa upp framsteg och justera insatser.
Hjälp och stöd för personer med särskilda behov
Om du eller en anhörig behöver rehabilitering kan ni kontakta vårdcentralen, kommunen eller sjukvårdens specialistteam för att få information om vilken hjälp som erbjuds. Vissa regioner har också särskilda rehabiliteringscenter.
4o
