Hjärntrötthet är en form av mental utmattning som innebär att hjärnan blir ovanligt trött efter mental ansträngning. Detta tillstånd kan leda till att en person upplever svårigheter med att koncentrera sig, minnas saker och utföra enkla mentala uppgifter. I många fall innebär det att även vanliga aktiviteter som att läsa, prata eller titta på TV kan bli extremt utmattande. Detta gör att hjärntrötthet kan påverka alla aspekter av livet, från arbete till sociala relationer.

Forskning från Göteborgs universitet, i samarbete med Västra Götalandsregionen, har visat att hjärntrötthet inte bara är en följd av fysiska skador på hjärnan utan också relaterad till hjärnans energihantering. När hjärnan inte kan hantera energi effektivt, blir den snabbt överbelastad och utmattad. Detta kan ske även efter kortvarig mental ansträngning och leder till en känsla av att vara ”mentalt slutkörd.”

Hjärntrötthet uppträder ofta efter hjärnskador som stroke eller traumatisk hjärnskada, men kan även ses hos personer med neurologiska tillstånd som multipel skleros (MS). Även om hjärntrötthet kan drabba vem som helst, är personer med tidigare hjärnskador särskilt utsatta. Hjärntrötthet är en av de mest vanliga och svårhanterliga symtomen efter en hjärnskada, och dess påverkan kan vara långvarig och allvarlig.

Hjärntrötthet uppstår ofta som en följd av skador på hjärnan. Dessa skador kan uppstå genom en stroke, där blodflödet till hjärnan blockeras eller avbryts, vilket skadar hjärnvävnaden. Traumatisk hjärnskada, som kan uppstå efter ett slag mot huvudet vid en olycka, är en annan vanlig orsak till hjärntrötthet. När hjärnan skadas, kan dess förmåga att bearbeta information och hantera stress försämras, vilket leder till mental utmattning.

Enligt Hjärnskakningsguiden, en resurs som erbjuder information och stöd för personer som drabbats av hjärnskakning, är hjärntrötthet ett vanligt symtom efter hjärnskakning. Hjärnskakning är en form av traumatisk hjärnskada som kan uppstå efter ett slag mot huvudet. Även om en hjärnskakning ofta betraktas som mindre allvarlig, kan den leda till långvariga problem som hjärntrötthet, eftersom hjärnan påverkas på sätt som inte alltid är synliga vid vanlig medicinsk undersökning.

Hjärntrötthet kan också utvecklas vid andra neurologiska sjukdomar som MS, där immunsystemet attackerar nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Dessa skador leder till att hjärnan har svårare att återhämta sig efter ansträngning, vilket resulterar i en konstant känsla av utmattning.

Hjärntrötthet kan indirekt öka risken för att utveckla en traumatisk hjärnskada genom att försämra en persons förmåga att reagera snabbt och tänka klart. När hjärnan är överväldigad av trötthet, minskar förmågan att koncentrera sig och reagera snabbt på farliga situationer. Detta kan leda till olyckor, som fall eller trafikolyckor, där huvudet får ett kraftigt slag som kan orsaka en traumatisk hjärnskada.

Till exempel kan en person med hjärntrötthet ha svårigheter att hålla fokus när de kör bil. Detta kan leda till att de inte upptäcker faror i tid, vilket kan resultera i en kollision som orsakar ytterligare skador på hjärnan. Hjärntrötthet kan också påverka balansen och koordinationen, vilket ökar risken för fallolyckor, särskilt hos äldre personer eller de som redan är svaga.

Risken för ytterligare skador gör det viktigt för personer med hjärntrötthet att vara medvetna om sina begränsningar och att undvika aktiviteter som kan utsätta dem för risker. Det är också viktigt att personer med hjärntrötthet får stöd och hjälp för att anpassa sina dagliga aktiviteter på ett sätt som minskar risken för olyckor.

För att skydda sig mot hjärntrötthet och dess effekter är det viktigt att ta hand om sin hjärna och kropp på bästa möjliga sätt. Detta innebär att leva en hälsosam livsstil, som inkluderar regelbunden motion, en balanserad kost och tillräcklig sömn. För personer som redan har drabbats av hjärntrötthet är det avgörande att anpassa sin dagliga rutin för att undvika överansträngning. Detta kan innebära att planera sin dag så att den inkluderar regelbundna pauser, att sätta realistiska mål och att undvika stressiga situationer.

För personer utan tidigare hjärnskador kan risken för hjärntrötthet minskas genom att vidta åtgärder för att skydda sig mot hjärnskador. Detta inkluderar att använda hjälm vid cykling eller sportaktiviteter, att vara försiktig i trafiken, och att undvika riskfyllda situationer som kan leda till huvudskador.

Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen har lyft fram vikten av tidig rehabilitering för personer som lider av hjärntrötthet. Genom att få hjälp av specialister inom neurorehabilitering kan personer med hjärntrötthet lära sig att hantera sina symtom på ett effektivt sätt, vilket kan förbättra deras livskvalitet och minska risken för ytterligare skador. Rehabiliteringen kan inkludera strategier för energihantering, stresshantering, och kognitiv träning för att förbättra hjärnans funktioner.

• 1177 Vårdguiden
  Erbjuder omfattande information om hjärntrötthet, dess orsaker och behandlingar.
  www.1177.se, öppnas i ny flik.
• Göteborgs universitet
  www.gu.se, öppnas i ny flik.
  
• Hjärnskakningsguiden
  www.hjarnskakningsguiden.se, öppnas i ny flik.
  
• Hjärnfonden
  www.hjarnfonden.se, öppnas i ny flik.