Nationellt kompetenscentrum förvärvad hjärnskada

Ord	Beskrivning
Afasi	Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift.
Astrocytom 1-4	Hjärntumör graderad lätt-svår
Ataxi	Bristande koordination
Affektlabilitet	Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt.
Biomarkörer	Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada.
Commotio cerebri	Hjärnskakning
Depression	Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression.
Diagnos
Diffus axonal skada (DAI)
Dysartri	Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala.
Dysfagi	Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit.
Exekutiv förmåga	Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken.
Encefalit	Hjärninflammation
Fatigue
Glasgow Coma Scale (GCS)	Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada.
Halvsidig svaghet eller förlamning	Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel.
Hjärntrötthet	Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue.
Intrakraniell skada	Skada innanför skallbenet.
Ischemi	Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel.
Intradural	Innanför hjärnhinnan
Kraniofaryngiom	Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet.
Medulloblastom	Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn.
Meningit	Hjärnhinneinflammation.
Minnesproblem	Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt.
Neglekt	Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida.
Personlighetsförändringar	Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori).
Postkomotionellt syndrom	Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms.
Sjukdomsinsikt	Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada.
Smärta	Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta.
Stroke	Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan.
Subduralblödning (subduralt hematom)	En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet.
Subaraknoidalblödning	En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning.
Synfältsbortfall	Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner.
Traumatisk hjärnskada	Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker.

Lyssna

Här hittar du en sammanfattning av statistik om förvärvade hjärnskador.

Sammanfattning

Stäng

I Sverige får cirka 70 000 personer förvärvade hjärnskador varje år.

Åldersgrupper som är särskilt utsatta är

barn mellan 0-4 år
unga mellan 10-20 år
personer över 70 år, där den högsta förekomsten ses hos personer över 85 år.

Statistik om hjärnskador

Öppna

Enligt Socialstyrelsens statistikdatabas registrerades 27 048 personer med traumatisk hjärnskada inom slutenvård och specialiserad öppenvård under 2019.

När det gäller stroke drabbades cirka 25 100 personer i Sverige under 2022. Av dessa var 75 procent 70 år eller äldre, medan nästan fyra procent var under 50 år.

Under 2023 rapporterades 596 fall av TBE (fästingburen hjärninflammation) till Folkhälsomyndigheten, vilket är en ökning jämfört med 209 fall nio år tidigare. År 2024 rapporterades dock endast 251 fall.

Andra orsaker till förvärvad hjärnskada kan vara exempelvis aneurysm, tumörer, syrebrist, förgiftningar och följder efter covid-19-infektion.

Varje år drabbas mellan 8 000 och 10 000 personer av afasi, oftast efter stroke. Men afasi kan också uppstå efter en traumatisk hjärnskada, tumör eller hjärninfektion.

Diagram

Öppna

Antal förvärvade hjärnskador i Sverige

Diagnos	Antal fall per år
Totalt förvärvade hjärnskador	70 000
Stroke – Totalt	25 000
Stroke – Ischemisk (blodpropp)	21 250
Stroke – Hemorragisk (blödning)	3 750
Traumatiska hjärnskador (TBI)	20 000
Lindrig TBI	16 000
Måttlig till svår TBI	4 000
TBE (Fästingburen hjärninflammation)	400