Försäkringar
Ordlista
Ord | Beskrivning |
---|---|
Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
Ataxi | Bristande koordination |
Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
Commotio cerebri | Hjärnskakning |
Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
Diagnos | |
Diffus axonal skada (DAI) | |
Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
Encefalit | Hjärninflammation |
Fatigue | |
Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
Intradural | Innanför hjärnhinnan |
Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
Råkar du ut för en personskada ska du anmäla skadan till ditt försäkringsbolag och eventuella olycksfallsförsäkringar. Du kan ha rätt till ersättning från flera försäkringsbolag.
- Om du har drabbats av en personskada kan du få ersättning från försäkringar exempelvis trafik-, sjuk och olycksfall- eller ansvarsförsäkring. Du kan också få ersättning om du drabbas av en arbetsskada. Tänk på att du även kan vara försäkrad via fackförbund och arbetsgivare. Om du har drabbats av en personskada i samband med vård eller på grund av läkemedel kan du få ersättning från patient- eller läkemedelsförsäkring.
- Det du kan få ersättning för är bland annat sveda och värk, kostnader, inkomstförlust, bestående men, ärr och särskilda olägenheter.
- Du kan få gratis juridisk hjälp under skaderegleringen med försäkringsbolaget. Kontakta ditt försäkringsbolag för att ta reda på vad som gäller för dig.
- Trafikförsäkring ger ersättning till alla inblandade, även fotgängare och cyklister. Anmäl skadan till fordonets försäkringsbolag. Gäller oavsett vem som har orsakat olyckan.
- Sjuk- och olycksfallsförsäkring kan du ha tecknat privat eller via facket. Du kan också omfattas av sådan via skola, förening eller arbetsgivare. Du kan också omfattas av kundolycksfallsförsäkring.
- En ansvarsförsäkring kan ersätta skador som du orsakat annan och du blir skadeståndsskyldig eller ersätta en skada som annan orsakat dig. Du kan få ersättning för olika typer av skador och ibland juridisk hjälp.
- Arbetsskador anmäls till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Du kan också ha rätt till ersättning via arbetsgivarens försäkringar eller försäkringar som omfattas av kollektivavtal, till exempel AFA Försäkring.
- Patientförsäkring gäller vid skador som du har drabbats av i samband med sjukvård. Vårdgivare är skyldiga att ha en patientförsäkring. Landstingen och en del privata kliniker är försäkrade via LÖF. Anmäl skadan till vårdgivarens försäkringsbolag. Har du fått en skada av ett läkemedel kan du få ersättning av läkemedelsförsäkringen. Det ska anmälas till Svenska Läkemedelsförsäkringen AB.
- Om du är missnöjd med försäkringsbolagets beslut, kan du begära överprövning i särskild nämnd eller väcka talan i domstol. Om skaderegleringen är avslutad och det senare sker en väsentlig förändring kan du begära omprövning hos försäkringsbolaget. Tänk på att det är viktigt att bevaka gällande tidsfrister (preskription).