Arbetsförmedling och rehabilitering
Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
Arbetsförmedling och rehabilitering spelar en avgörande roll i att ge stöd till personer med förvärvade hjärnskador. När någon drabbas av en hjärnskada kan det påverka både deras fysiska och kognitiva förmågor, vilket kan göra det svårt att återgå till arbete eller utbildning.
Egentligen är det många olika aktörer som spelar en viktig roll i att stödja personer med traumatisk hjärnskada att återvända till arbetslivet eller studier.
Rehabiliteringscenter och sjukvården erbjuder medicinsk och kognitiv rehabilitering för att återställa förlorade funktioner.
Aktörer likt Arbetsförmedlingen och Misa bidrar med arbetslivsinriktad rehabilitering, där individen får stöd i att hitta lämpliga arbetsplatser, anpassade arbetsuppgifter och praktikmöjligheter.
Utbildningsinstitutioner kan erbjuda anpassad undervisning och stöd för att underlätta återgången till studier. Tillsammans hjälper dessa aktörer individer att återfå självständighet och återintegreras i samhället.
Här är några sätt på vilka arbetsförmedlingen och rehabilitering kan bidra:
Individanpassad arbetsförmedling
Arbetsförmedlingen erbjuder stöd genom individuellt anpassade insatser. Detta inkluderar en bedömning av den drabbades arbetsförmåga och behov. Tillsammans med specialister inom rehabilitering och yrkesvägledning utvecklas en plan som kan innehålla omskolning, praktik eller anpassning av arbetsmiljön. Målet är att hitta en sysselsättning som tar hänsyn till den enskildes nya förutsättningar och behov.
Rehabilitering och stöd på arbetsplatsen
Rehabilitering efter en förvärvad hjärnskada är ofta en lång process som kan omfatta både medicinsk och arbetsinriktad rehabilitering. Genom rehabilitering får den drabbade möjlighet att återfå och utveckla förlorade funktioner, såsom minne, koncentration eller motorik.
Arbetsplatsanpassning är också en viktig del av rehabiliteringsprocessen. Det kan innebära förändringar i arbetsmiljön, specialutrustning, eller flexibla arbetstider för att göra det möjligt för den drabbade att arbeta effektivt trots sina begränsningar.
Samarbete mellan parter
En framgångsrik återgång till arbete kräver ofta ett nära samarbete mellan flera aktörer: den drabbade själv, arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och rehabiliteringsspecialister. Tillsammans kan de identifiera möjligheter och lösningar som stöder individens förmåga att arbeta.
Ekonomiskt stöd och rådgivning
Förutom praktiskt stöd kan Arbetsförmedlingen erbjuda ekonomiskt stöd i form av olika bidrag, såsom lönebidrag, som kan kompensera för en nedsatt arbetsförmåga. De kan även ge råd och vägledning om vilka rättigheter och stödformer som finns tillgängliga för personer med förvärvade hjärnskador.
Genom dessa insatser kan Arbetsförmedlingen och rehabilitering hjälpa personer med förvärvade hjärnskador att återfå en meningsfull sysselsättning och förbättra sin livskvalitet. Med rätt stöd kan många återvända till arbetslivet och bidra på sina villkor.
