Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
För personer med stora motoriska funktionsnedsättningar kan det vara svårt eller omöjligt att prata eller använda vanliga hjälpmedel. Det kan bero på en förvärvad hjärnskada eller en neurologisk sjukdom. Då kan BCI-teknik vara ett nytt sätt att kommunicera på.
Vad är BCI och hur fungerar det?
BCI står för ”brain-computer interface”. Det innebär att hjärnans signaler styr ett datorprogram. Den som använder BCI har på sig en mössa med elektroder som läser av hjärnans aktivitet. Ett datorprogram tolkar dessa signaler och använder dem för att styra till exempel ett digitalt tangentbord.
Tekniken är helt icke-invasiv, det vill säga att den inte kräver några kirurgiska ingrepp och inte gör ont. Allt sker utanpå kroppen. Programmet kan inte läsa tankar eller veta vad någon tänker på. Det enda det förstår är när hjärnan fokuserar och ”tänker till” vid ett visst tillfälle – som när den ser rätt bokstav. Med tiden lär sig programmet att känna igen mönster av hjärnaktivitet.
Vilka kan ha nytta av tekniken?
BCI kan vara ett viktigt hjälpmedel för personer som:
- har mycket stora motoriska funktionsnedsättningar
- inte kan prata
- inte kan använda andra hjälpmedel för att kommunicera
BCI kan ge nya möjligheter att uttrycka sig, kommunicera med andra och vara delaktiga i samhället. BCI passar även för personer som inte kan skriva med bokstäver. Det finns system där man i stället använder symboler eller hela ord.
Tekniken finns tillgänglig, men den används ännu inte som hjälpmedel i Sverige. Det behövs mer forskning som visar att tekniken fungerar i vardagen, inte bara i laboratoriemiljöer.
Projektet ”Styra med hjärnan”
Under 2024 har forskare på Dart testat BCI-tekniken tillsammans med fyra medforskare som har egna erfarenheter av stora motoriska svårigheter och av olika hjälpmedel. De har provat tekniken och gett viktig feedback om vad som fungerar och vad som behöver förbättras.
Målet är att BCI ska bli ett verkligt hjälpmedel i hemmet.
Så används BCI
- Användaren sätter på sig en mössa med elektroder.
- Miljön runt ska vara lugn och trygg.
- Personen slappnar av så mycket som möjligt.
- Programmet tränas för att förstå just den personens hjärnaktivitet.
- På skärmen syns ett digitalt tangentbord.
- Bokstäver blinkar en i taget.
- När bokstaven man vill välja blinkar, fokuserar man på den och tänker ”den vill jag ha”.
- Programmet upprepar blinkningen för att vara säkert på valet.
- När det känner igen mönstret, skrivs bokstaven på skärmen.
Systemen kan anpassas så att man använder symboler eller ord istället för enskilda bokstäver. Det gör att fler personer kan använda tekniken oavsett språk- eller skrivförmåga.
Studie av en ny teknik för att styra datorn med hjälp av hjärnan. Nyckelord: BCI, styrsätt, teknik, EEG, motorisk funktionsnedsättning, locked in-syndrom
Finansiering
Stiftelsen Promobilia, Norrbacka-Eugeniastiftelsen och Innovationsfonden Västra Götalandsregionen.
Referensgrupp
Projektet har en referensgrupp bestående av tekniska experter, experter på neurologi och EEG samt brukarorganisationer. De bidrar med olika perspektiv och feedback för att säkerställa att projektet håller hög kvalitet och är relevant för alla.
Bakgrund
Att kunna kommunicera med andra människor är en förutsättning för mänsklig samvaro och påverkar självbestämmande och delaktighet. Personer som lever med tillstånd där den viljemässiga motoriken är mycket begränsad, till exempel personer som har locked in-syndrom, har mycket svårt att använda de hjälpmedel som finns idag. Brain-computer interface (BCI) innebär interaktion mellan hjärnan och elektroniska system och skulle kunna användas för att styra ett kommunikationsprogram.
Den teknik som används i projektet innebär att man tar på sig ett headset och det medför inget obehag för användaren. Det finns bara ett fåtal studier kring BCI-tekniken som involverar deltagare med funktionsnedsättning.
För att BCI i framtiden skulle kunna vara ett tillgängligt hjälpmedel i Sverige behöver tekniken utvärderas tillsammans med målgruppen.
Syfte
Studien syftar till att prova BCI under svenska förhållanden och utvärdera om det är en metod som skulle kunna möjliggöra kommunikation för personer med omfattande motoriska funktionsnedsättningar i deras vardagsliv. Vi kommer att utforma lämpliga inställningar och utvärderingsstrategier och sedan prova tillsammans med personer.
Metod
I projektets första fas deltar personer med omfattande motoriska funktionsnedsättningar och teknikexpertis som medforskare. Tillsammans med forskarna tar de fram ett ramverk som innehåller passande konfigureringar och utvärderingsstrategier som används i fas 2.
I fas 2 deltar personer från målgruppen i tester. Här kommer vi att prova tekniken, inställningarna och utvärderingsstrategierna och utvärdera resultatet. Varje deltagare kommer att få träna på systemet och sedan göra tester för att kunna mäta resultatet.
Utfall kommer att vara exempelvis antal inmatningar av tecken, skrivhastighet, precision, effektivitet och deltagarens egen uppfattning. Alla sessioner filmas och loggas för att kunna användas i vidare analys. Först analyseras varje enskilt fall och i ett senare skede sammanställs detta till en övergripande analys.
Resultat
Resultaten planeras att redovisas i en eller flera vetenskapliga tidskrifter med peer review och open access. Resultaten planeras också att spridas på vetenskapliga konferenser.
Projektgrupp på Dart
Margret Buchholz, projektledare, specialistarbetsterapeut, medicine doktor
Sofia Wallin, specialistlogoped, doktorand i specialpedagogik
Sandra Derbring, datalingvist och hjälpmedelstekniker
