Här hittar du svar på några vanliga frågor om förvärvad hjärnskada.
En förvärvad hjärnskada är en skada på hjärnan som uppstår efter att man har fötts. Den kan komma plötsligt, till exempel vid en olycka eller stroke, eller utvecklas långsamt, som vid en tumör. Skadan kan påverka hur kroppen fungerar, men också hur man tänker, minns och känner.
Hjärnskador ser olika ut från person till person. Vissa får lindriga besvär, andra påverkas mer.
Några vanliga orsaker är:
- Stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan)
- Slag mot huvudet, till exempel vid trafikolyckor, fall eller idrottsolyckor
- Syrebrist, som efter hjärtstillestånd eller drunkningsolyckor
- Infektioner i hjärnan, som hjärnhinneinflammation
- Tumörer i hjärnan
Alla dessa orsaker kan påverka hjärnan på olika sätt och i olika delar.
Har du problem som du inte haft tidigare – som minnesproblem, yrsel eller snabb mental trötthet – ska du kontakta din vårdcentral.
Läkaren kan skicka en remiss för vidare utredning. Det kan vara till en neurolog, psykolog eller ett rehabiliteringsteam. Ju tidigare du får stöd, desto bättre.
Det är en undersökning som visar hur hjärnan fungerar. Du får göra olika test som mäter till exempel minne, koncentration och språk.
Resultaten visar vilka svårigheter du har och vad du behöver hjälp med. Utredningen ligger till grund för rehabilitering och kan hjälpa vid ansökningar om stöd.
Skadan kan påverka både kroppen och tankeförmågan. Vanliga förändringar är:
- Svårigheter att röra sig eller kontrollera kroppen
- Förändrad balans eller syn
- Problem med minne, koncentration eller att planera
- Svårt att hitta ord eller förstå språk
- Förändringar i humör, känslor eller personlighet
En del av förändringarna syns inte utåt, men kan ändå påverka vardagen mycket.
Ja, det är vanligt att känna sig ledsen, orolig, förvirrad eller ha kort stubin. Många känner sorg över att inte kunna leva som tidigare. Sådana känslor är helt normala – men du behöver inte bära dem själv. Psykolog, kurator eller samtalsgrupper kan hjälpa dig bearbeta och hitta strategier. Du har rätt att må bra även efter en hjärnskada.
Hjärntrötthet betyder att man blir ovanligt trött i hjärnan. Man kan känna sig utmattad efter kort mental ansträngning – till exempel efter att ha pratat en stund, läst eller försökt lösa ett problem. Det går inte att vila bort som vanlig trötthet.
Många behöver planera sin dag noggrant för att orka. Vila, rutiner och lugn miljö kan hjälpa.
Det finns olika sorters hjälp, beroende på vad man behöver. Exempel är:
- Rehabilitering, där du tränar för att återfå förmågor
- Arbetsterapeut som hjälper dig klara vardagen
- Logoped som tränar tal och språk
- Psykolog som du kan prata med om hur du mår
- Hjälpmedel, som påminnelsestöd eller anpassade köksredskap
Du kan också få stöd via kommunen, som boendestöd eller ledsagare.
LSS är en lag som ger rätt till stöd för personer med stora och långvariga funktionsnedsättningar. Efter en hjärnskada kan man ha rätt till:
- Personlig assistans
- Ledsagning för att kunna delta i aktiviteter
- Avlösarservice för anhöriga
- Särskilt boende eller daglig verksamhet
Du ansöker om stöd från din kommun. Om du får avslag kan du överklaga beslutet.
Du kan kontakta:
- Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft för råd och kontakt med andra
Hjärnkraft, öppnar i ny flik - 1177 Vårdguiden för medicinska frågor
1177, öppnar i ny flik - Rehabiliteringsteam eller habilitering i din region
- Kommunens biståndshandläggare för stöd i vardagen
