Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
Hjärnskadecentrum har skrivit en debattartikel tillsammans med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och Föreningen Furuboda.
Debattartikeln handlar om att vården efter en hjärnskada är ojämlik.
Vilken vård en patient får beror på var man bor och vem man är.
Två personer med samma behov kan få helt olika vård om de har olika kön eller bor i olika kommuner.
Debattartikeln publicerades i Sydsvenskan 28 april 2026.
Vården efter en hjärnskada kan vara så olika att det blir som ett lotteri vilken hjälp man får.
Framför allt kan det skilja sig beroende på
- vilken region och kommun man bor i
- vilket kön man har.
Skillnader mellan regioner och kommuner
Alla ska ha rätt till bra vård och rehabilitering. Men olika regioner och kommuner har olika resurser och prioriteringar.
Det gör att personer med samma behov kan få helt olika hjälp beroende på var de bor. Det kan också ta olika lång tid att få hjälp.
Skillnader mellan kön
Det är vanligt att kvinnors svårigheter efter en hjärnskada inte blir tagna på allvar. Svårigheterna misstas ofta för psykiska problem eller stress.
Det gör att det tar lång tid för dem att få rätt rehabilitering. Då blir återhämtningen sämre. Många kvinnor får inte heller en plan för sin rehabilitering.
Män får oftare ett bättre bemötande, en rehabiliteringsplan och bättre förutsättningar för att kunna arbeta igen.
Orimliga förväntningar på den drabbade
Det är vanligt att man förväntas ta ansvar för sin egen vård. Det kan vara att boka tider, fylla i ansökningar och ta kontakt med olika vårdgivare eller myndigheter.
Det är väldigt svårt att göra när man har kognitiva svårigheter efter en hjärnskada. För många är det omöjligt.
Det gör att man kan förhindras att få den hjälp man behöver. Det är orimligt att lägga det ansvaret på den som har drabbats av en hjärnskada.
Tre förslag på åtgärder
Artikeln ger tre förslag på åtgärder för att göra vården mer jämlik:
1. Inför hjärnskadekoordinatorer som hjälper till att samordna vård, rehabilitering och kontakter med myndigheter – i alla regioner.
2. Höj kunskapen i hela vårdkedjan från akutvård till rehabilitering och stöd i vardagen.
3. Gör nationella uppföljningar av regionernas kvalitet på vård och rehabilitering.
