Om förvärvade hjärnskador, samlad forskning
Ordlista
| Ord | Beskrivning |
|---|---|
| Afasi | Språkstörning som inte är medfödd. Påverkar hur en person kan förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. |
| Astrocytom 1-4 | Hjärntumör graderad lätt-svår |
| Ataxi | Bristande koordination |
| Affektlabilitet | Svårigheter att kontrollera starka känslor och till exempel skratt eller gråt. |
| Biomarkörer | Ämnen som kan mätas som ett tecken på en skada. |
| Commotio cerebri | Hjärnskakning |
| Depression | Vanligt efter stroke och kommer ofta smygande under längre tid. Det kan vara en direkt följd av hjärnskadan eller uppstå som en reaktion på förlusten av vissa förmågor. Även närstående kan reagera med ångest och depression. |
| Diagnos | |
| Diffus axonal skada (DAI) | |
| Dysartri | Svårighet att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera och tala. |
| Dysfagi | Problem med att svälja mat eller dryck. Innebär ofta att personen sätter i halsen och hostar när hen äter eller dricker. Även svårigheter att hantera maten i munnen, som att tugga räknas hit. |
| Exekutiv förmåga | Ett samlingsbegrepp för funktioner som ligger bakom målinriktat beteende. Hit hör planering, att sätta upp mål, att göra saker i rätt ordning, sätta i gång samt fullfölja och kontrollera en aktivitet. Det hör också ihop med problemlösning. En person med nedsatt exekutiv förmåga har ett mindre flexibelt beteende och handlingsmönster och svårt att få struktur på sin tillvaro. Det kan också vara svårt att bedöma hastigheter eller avstånd. Det kan påverka bland annat förmågan att orientera sig i trafiken. |
| Encefalit | Hjärninflammation |
| Fatigue | |
| Glasgow Coma Scale (GCS) | Används för att bedöma medvetandeförslut i samband med en traumatisk skada. |
| Halvsidig svaghet eller förlamning | Att vänster eller höger sida av kroppen inte kan röra sig. Det leder till svårigheter att gå, förflytta sig och att använda armen och handen. Ger balanssvårigheter och yrsel. |
| Hjärntrötthet | Gör att sådant som tidigare var enkelt fören person att göra nu kräver större mängder energi. Kallas också fatigue. |
| Intrakraniell skada | Skada innanför skallbenet. |
| Ischemi | Lokal syrebrist i hjärnan orsakad av för lite blodtillförsel. |
| Intradural | Innanför hjärnhinnan |
| Kraniofaryngiom | Hjärntumör, godartad. Drabbar framförallt barn. Växer i hypofys- och hypothalamusområdet. |
| Medulloblastom | Strålkänslig lillhjärnstumör som förekommer vanligtvis på barn. |
| Meningit | Hjärnhinneinflammation. |
| Minnesproblem | Ger svårigheter att komma ihåg olika saker i vardagen. Det kan också vara svårt att följa ett samtal med flera personer, att slutföra aktiviteter, att lära sig nya saker eller att göra flera saker samtidigt. |
| Neglekt | Innebär att en person inte uppfattar halva sin kropp och/eller omgivningen. Det gäller oftast vänster sida. |
| Personlighetsförändringar | Kan gälla exempelvis förtvivlan, förvirring, misstänksamhet, irritabilitet, aggressivitet eller olust (dysfori). |
| Postkomotionellt syndrom | Långvariga problem efter hjärnskakning. Kallas även PCS efter engelskans Post Concussion Symtoms. |
| Sjukdomsinsikt | Att själv kunna bedöma konsekvenserna av sin sjukdom eller skada. Sjukdomsinsikt kan saknas vid förvärvad hjärnskada. |
| Smärta | Vid en förvärvad hjärnskada uppstår smärta oftast efter en tid. Det finns olika slags smärta till exempel muskel och/eller nervsmärta. |
| Stroke | Ett samlingsnamn för blodpropp (hjärninfarkt) eller blödning i hjärnan. En propp är ett stopp i ett eller flera av hjärnans blodkärl. En blödning uppstår när ett kärl i hjärnan brister. Proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan. Då dör eller skadascellerna i den delen av hjärnan. |
| Subduralblödning (subduralt hematom) | En blödning mellan hjärnan och skallbenet. Kan uppstå efter ett slag mot huvudet. |
| Subaraknoidalblödning | En hjärnhinneblödning mellan hjärnans innersta hinnor, men utanför själva hjärnvävnaden. Beror ofta på ett bråck som går sönder eller en medfödd missbildning. |
| Synfältsbortfall | Delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner. |
| Traumatisk hjärnskada | Orsakas av våld mot huvudet eller att huvudet utsatts för en kraftig rörelse (acceleration). Trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker. |
När hjärnan får en smäll – därför är en ”lindrig” hjärnskada inte alltid lindrig
Varje år drabbas tusentals svenskar av en traumatisk hjärnskada – oftast klassad som ”lindrig”. Ny forskning från Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus visar att dessa skador ofta är långt ifrån lindriga och kan ge omfattande och långvariga konsekvenser.
”Lindrig” hjärnskada – ett missvisande begrepp
Vid den första undersökningen kan patienten ofta framstå som opåverkad, utan tydliga kliniska tecken på skada. Men hjärnröntgen (datortomografi) visar ofta något annat.
Forskarna visar att:
- En fjärdedel av patienterna som klassas som lindrigt hjärnskadade har synliga hjärnförändringar.
- Vissa behöver till och med neurokirurgisk behandling.
- Begreppet ”lindrig” är särskilt missvisande för:
- äldre, där små skador kan få stora följder
- barn och ungdomar, som ofta drabbas av upprepade hjärnskakningar
Vanligare än man trott
I norra Sverige motsvarar antalet traumatiska hjärnskador ungefär en av 75 invånare per år.
De flesta:
- slipper operation
- men många behöver sjukhusvård och uppföljning
För att vården ska bli mer träffsäker behövs bättre sätt att identifiera vilka patienter som riskerar komplikationer, exempelvis genom blodbaserade biomarkörer som kan avslöja påverkan på hjärnan.
Långvariga symtom – även efter ”lindriga” skador
Den akuta fasen är ofta bara början. Många patienter lever med symtom i flera år.
Vanliga långvariga besvär:
- trötthet
- koncentrationssvårigheter
- huvudvärk
- ljudkänslighet
- stresskänslighet
Forskningen visar att:
- Upp till åtta av tio har kvarstående symtom flera år efter skadan.
- Kvinnor rapporterar oftare fler och mer långvariga besvär än män.
- Personer med upprepade hjärnskakningar löper störst risk för bestående funktionsnedsättning.
